Så många fastnar här, med att de har tagit beslutet om att de vill skiljas, men sedan vågar de inte ta steget.
Man tänker att det ska bli lättare när man väl beslutat sig, och det blir det absolut till viss del. Men samtidigt så är en av de svåraste sakerna för många att faktiskt ta steget och prata med sin partner. Framför allt om man gjort det förut men känt att man inte når fram.
Om ens partner ändå inte tagit till sig det man sagt, eller om partnern blivit väldigt ledsen/arg. Då är det lätt att fastna efter beslutet. Samtalet med ens partner känns som ett oöverstigligt berg som man inte har en aning om hur man ska ta sig över.
Det är extra svårt ifall man är van vid att ta alldeles för mycket ansvar för andras känslor. Om det känns som att man går under ifall den andra personen blir ledsen. Om man vill göra allt man kan för att hen ska sluta vara ledsen är det lätt att backa. Det är lätt att fortsätta åsidosätta sig själv. Tänka att ’Han vill ju försöka igen så det behöver jag göra’.
Men du får säga nej till det. Du får känna dig klar även om din partner blir ledsen, även om han inte känner sig klar, även om han vill försöka mer. Du bestämmer vad du vill och vad du känner. Det kan kännas som att du borde för att du är så van vid att anpassa dig och lyssna mer på alla andra än dig själv. Ovan vid att lyssna på din inre röst.
För att våga ta steget behöver du:
1️⃣ Göra det liv DU vill ha viktigt och prioriterat.
Du har levt tillräckligt länge med vad andra vill, tycker, tänker, känner i fokus att du har tappat bort vad DU vill. Och det är dags att du gör det viktigt igen (eller för första gången). Vilket liv vill du leva? Hur vill du att din vardag ser ut? Vad längtar du efter med hela ditt hjärta? Du kan se till att det händer!!
2️⃣ Inse att en separation inte är något du gör MOT någon.
Jag vet att det känns så. Det känns som att det kommer bli hemskt för barnen men det blir inte det. Det blir annorlunda, inte nödvändigtvis sämre. De allra flesta pappor blir dessutom bättre föräldrar efter en separation.
3️⃣ Sluta ta ansvar för andras känslor.
Det är så lätt hänt. Kvinnor är alldeles för bra på att ta mer hänsyn till andras känslor än sina egna. För vi tror att det är snällt och omtänksamt. Men deras känslor är inte ditt ansvar och du är inte orsaken till att de har känslor. Andras känslor beror på deras bagage, deras upplevelser och tolkningar av världen. Inte på dig. Och du kan just nu inte ens föreställa dig friheten det innebär att inte ta ansvar för andras känslor. Men jag längtar tills du är där och känner den.
Och det hjälper jag dig med i medlemskapet ’SEPARATIONSHJÄLPEN’. Ditt liv väntar på dig och ju varje dag du skjuter upp samtalet med din partner så tackar du nej till ett liv med trygghet, frihet och i harmoni, i ett hem där din puls går ner när du kommer hem.