Det jag uppskattade i våra samtal är att det kändes alltid så lätt att prata och man blev aldrig dömd. Kändes som ett tryggt rum där allt fick komma ut och inte nödvändigtvis analyserades på ett vetenskapligt plan, utan mer på ett medmänskligt plan. Det som stack ut (jämfört med konventionella terapeutsamtal) var väl mycket känslan av att prata med en vän och att du fokuserade så mycket på att få en att känna sig starkare som kvinna.
Något jag också uppskattade var att du ibland kom in med egna analyser och tankar, lite som råd man hade fått från en vän. Att inte allt hela tiden vändes tillbaka till mig själv. Det är ibland så himla skönt för mig när någon ”klokare” ger mig konkreta råd i situationer när man velar. Någon som liksom redan vet det rätta svaret. Om du förstår hur jag menar..? 🙂
Mitt resultat var att jag definitivt fick klarhet i mina tankar. Framförallt känner jag mig trygg i att det är okej att känna som jag gör och att alla beslut inte måste tas här och nu. Att släppa pressen på att vilja veta exakt vad jag vill exakt nu jar det som gjorde att jag plötsligt började förstå vad jag ville.
Att börja öva på att både identifiera VAD jag vill och dessutom uttrycka det har hjälpt mig otroligt mycket, även i de allra minsta frågorna.
Det jag tyckte var extra bra var att det var väldigt enkelt och flexibelt att få tid. Tyckte att dina anteckningar efter mötena som du skickade var otroligt värdefulla. Så skönt att sitta ner och gå igenom allt en eller flera gånger till.
Funderar du på att boka tid? Tveka inte! Det är värt det. SÅ värt det.